Slutet på en era.

Nu har jag äntligen tagit mitt förnuft till fånga och skaffat en ordentlig domän. Således kommer jag och min dagbok/blogg i fortsättningen att finnas där istället.

http://www.danielwerner.se

Om ni använder Firefox så kan ni prenumerera på nya inlägg via RSS. Klicka på ?Inlägg (RSS)? längst ner på sidan och följ anvisningarna. Ge mig gärna lite feedback i form av en söt kommentar eller dylikt vettja, om ni hittar ett inlägg ni gillar.

Jag hoppas vi ses där! :)

Drömmar

Härom natten sov jag jättekonstigt. Jag fann mig själv med att jucka mot kudden typ tre på natten. Sen minns jag att jag undrade varför jag inte sov istället, och därefter somnade jag. Skumt.

Men hur som helst, apropå det har jag drömt väldigt konstiga saker på sisone. Några nätter tidigare drömde jag att jag rökte på tillsammans med min morbror. Minns inte så mycket mer än att man tydligen rökte några konstiga bambuskott och ingen visste hur många man skulle ta.

Sen natten innan det drömde jag, för andra gången kan tilläggas, att jag var tillsammans med chefen. Men hon gjorde något så jag blev svartsjuk. Då hämnades jag. Inte genom mordbrand, inte genom kidnappning, utan något mycket mycket värre. Jag stängde ner hennes ADSL-tjänst via våra system här. Men sedan ångrade jag mig, men då hade nedtagningen redan beställts och tekniker redan varit ute och kopplat ner anslutningen. Chefen var inte glad då hon nu inte hade något att göra, eftersom bredbandet inte fungerade. Jag erbjöd mig att hon kunde vara hos mig och surfa, men jag vet inte hur det blev med det.

Där har ni drömtolkare något att bita i. ;)

Kundkontakt 13

Jag felsöker med en kund som kraftigt bryter på tyska.

Daniel: Fungerar det att surfa nudå, om du testar att gå in på dn.se?
Kund: Ja vi ska tezzta det...
Daniel: Mm...
Kund: Det kom upp nånzing otäckt på schärrrmen härrr!
Daniel: Haha, nånting otäckt?
Kund: Ja... Ja inte porrrrr alltzå, zånt zyzzlar inte jag med.
Daniel: Njae, det är ju upp till dig i så fall, det har inte jag med att göra.
Kund: Näe jag ärrrr en gammal man, inte porrrr.
Daniel: ... Okej.

Bången och arvet

För några månader sedan gjorde jag bort mig på bussen hem från jobbet. I vanlig ordning satt jag och var sjukt trött efter en hård arbetsdag, så jag satt med öppen mun och snarkade. Det var ganska mycket folk på bussen, kan tilläggas. Jag vaknade till precis innan jag skulle kliva av, torkade bort dreglet från mungipan och skulle gå av. Dock fanns där ett enormt högt trappsteg vilket jag givetvis snubblade till på. Och eftersom jag hade musik i hörlurarna så jag visste inte hur hög min röst var. Resultatet blev att jag formligen skrek "OJ!!!" rakt ut.

Härom veckan gjorde jag det igen. Jag klev på pendeln hem och det var extremt trångt. Jag mindes då hur det tidigare varit när det varit trångt på pendeln. I mitt tidigare, perversa, liv. Jag skulle då viska detta till min kollega, men han hörde inte. Då struntade jag i allt och sa det rakt ut. Det blev dock lite väl högt...

"Nu får jag bånge!"

Folket skingrades fort alltså.

Sedan har det hänt saker på jobbet, minsann. Min kollega, mentor och allmäna Yodaprofil Staffansson har slutat. Det var iofs ett tag sedan nu, men ändå. Jag har fått ta över en liten leksak som ger ifrån sig ett "boink boink"-ljud. Jag svor dyrt och heligt på att förvalta hans arv på ett bra sätt. Arvet från Staffansson.

Best of Bingolotto

Loket: *öppnar lådan med kattmat ackompanjerat med en fanfar* Har du katt?
Vinnare: Näe...
Loket: Har du inte katt?
Vinnare: Jag är katthatare.
Loket: Det finns väl ingen som kan vara katthatare?
Vinnare: Jag tycker inte om katt. Det är... Näe.
Loket: Ja... Nu har du i alla fall vunnit tjugofem katter och femtio burkar kattmat.
Vinnare: Jaha...

Loket: Vem är du?
Vinnare: Ture Lindgren.
Loket: Ture Lindgren. Nu har det gått piroger och bildäck. Vilket skulle du helst vilja haft utav det?
Vinnare: Ingenting.
Loket: Säger du det? *skrattar*
Vinnare: Jag har varken bil eller piroger.
Loket: Men du har aldrig ätit piroger?
Vinnare: Jo, en gång och aldrig mer.
Loket: Jomen detta är finska piroger!
Vinnare: Jo det var just det jag åt.

Loket: Här står jag med Bertil Kimmevik tillsammans med Birgitta Andersson här. Och Bertil är en gammal kämpe?
Vinnare: Ja det kan en skriva upp.
Loket: Hur gammal har du blivit?
Vinnare: Snart 82.
Loket: Snart 82, ja. Dags att vinna en bil nu?
Vinnare: Ja, vad fan ska jag med den till?
*Bertil snurrar på hjulet, pekaren passerar mat för 25 000 och resor för 20 000, och börjar närma sig bilen*
Vinnare: Stanna för helvete...
*Bertil vinner såklart bilen*
Vinnare: Jag kan väl få pengar istället?


Vinnare: Edor.
Loket: Edor? Det kan inte vara många som heter det.
Vinnare: Näe det finns inte så många, det vet jag.
Loket: Känner du nån mer?
Vinnare: Ja det finns en och annan. Men du, Loket?
Loket: Ja?
Vinnare: Är jag tvungen att åka till Stockholm?
Loket: Just det.
Vinnare: Nejdu.
Loket: Jodu.
Vinnare: Nähä.
Loket: Jaså?
Vinnare: Näe.
Loket: Vill du inte åka?
Vinnare: Nej jag vill inte åka till Stockholm. Jag kommer aldrig dit, och aldrig hem.

Loket: Majken Drevet! Majken Drevett kanske det ska vara Majken va?
Vinnare: Ja, Majken men inte Dre... Carlström.
Loket: Majken... Carlström? Majken Carlström? ... Vet ni vad det står här? "Majken Drevett", står det. "Drev ett litet hotell i Sölvesborg".

Dissningar vi minns, del 4.

Del 4: Certificate in Advanced Stalking
Offer: Hanna
Plats: Huddingegymnasiet
Tidpunkt: April 2005

I gymnasiet läste jag ganska mycket engelska. Engelska A, B, C och det som kan liknas vid D, Certificate in Advanced English. Högskoleengelska typ. De två senare kurserna läste jag ihop med en fruktansvärt söt tjej vid namn Hanna. Hanna såg ut som en modell, lång och nästan skräckinjagande på något vis.

Det var också med denna tjej jag tog risker "IRL" på riktigt för första gången. Tidigare hade det bara varit lätt att prata med folk man var intresserad av på nätet. Så en sen eftermiddag var det lärarkonferenser på skolan. Så de flesta antog att det inte var någon lektion, och hade gått hem. Alla utom jag och Hanna. Vilket guldläge! Så vi hade en mysig lektion ihop, och delade leenden och skratt. Tyvärr lider jag ju av den kroniska sjukdomen att jag tror att alla som är trevliga är kära i mig, så det gick ju som det gick. Som vanligt.

Efter lektionen sa vi hejdå till varann; hon gick mot utgången och jag mot mitt skåp. Men ICKE att historien slutar här, tänkte jag, och gick efter i rask takt. Jag hann upp henne och vi pratade på vägen hem.

Och så blev det. Lektionen efter stod jag medvetet och pratade med mina klasskompisar som skulle på nästa lektion (medan jag inte hade kemilabb förrän en timme senare), för att maskera mitt väntande. När hon gick ut slank jag efter. Jag minns att jag tänkte hur otroligt stalkigt mitt beteende var, och sa givetvis detta till henne som sedvanligt nervöst smalltalk.

Daniel: Hej. Vilken stalker jag är. *nervöst skratt*
Hanna: Ja... *tittar bort*

Usch. Men trots detta så gick allt rätt bra, vi pratade om väder och vind och hade trevligt. Och efter att jag vinkat av henne sprang jag snällt tillbaka till skolan och hade lektion.

Tredje gången detta hände stod vi tillsammans och väntade på hennes buss. Jag pratade på om vad hon gillar för musik och hejsan hoppsan, men jag märkte hur besvärad hon var. Till slut frågade hon om inte jag skulle gå snart. "Jo" sa jag, och gick hem. Jag fick IG i Advanced Stalking.

Senare kom det fram på annat håll att hon redan var upptagen. Så jag får väl, för att försöka bibehålla självkänslan, anta att det endast var därför hon inte slängde sig framför mina fötter och sa att hon ville föda mina barn... Yeah.

Kundkontakt 12

Daniel: Fungerar bredbandet nu?
Kund: Nej, jag är inte hemma.
Daniel: Okej, men fungerade det igår?
Kund: Jaså?
Daniel: Det fungerade igår?
Kund: Jaså?
Daniel: ... Okej. Men då stänger vi ärendet här.
Kund: Tack så mycket.
Daniel: Okej, hejdå!
Kund: Tack tack! Tack!

Kundkontakt 11

"K ringer in för att berätta att vi är idioter. Jag säger ok... Sen lägger vi på."

Kundkontakt 10

Logg nummer ett:

"K stänger adsl t den 27 mars pga, K vill inte att hennes söner skall sitta inne för mkt med internet."

Logg nummer två:

"Kunds son ringer in och vill häva uppsägningen. men infar kund att kontoinnehavaren måste ringa in för att häva uppsägningen."

Jag kan bara föreställa mig stridigheterna som tagit plats hemma hos kund.

Dissningar vi minns, del 3.

Del 3: "Om några år kanske"
Offer: Malin
Plats: MSN, någon skola på okänd ort längs Roslagsbanan, Club Clara
Tidpunkt: Mars 05 - Augusti 05

När jag var tillsammans med min första tjej, allmänt känd som "C", så började jag prata med en flicka som hette Malin. Malin var väldigt intresserad av mig, men jag var ju upptagen. Och om det är något jag är så är det trogen. Så det så. Så det blev inget, men vi fortsatte att prata en del på MSN. Hon var flirtig och jag var varken avvisande eller uppeggande.

Så tog det slut med C, en dag i mars. Jag blev ledsen. Men då fanns hon där, och tröstade mig. Naaw. Men jag var ändå inte intresserad, av naturliga skäl. Man köper inte en ny hund en kvart efter den gamla dör. Hur som helst. Sedan ebbade allt ut, och vi pratade lite sporadiskt.

Jag minns ärligt talat inte vad som hände, men jag fann mig själv med att ha känslor för henne när jag väl kommit över C. Jag blev bjuden till hennes skola och vi umgicks en hel dag. Allt kändes bra. Men nej, då var det inte kul längre. När jag väl var intresserad så fanns det ju ingen sport i det hela. Så väl hemma berättade jag hur jag kände, och fick en block som svar. Sedan hördes vi inte av mer.

Det var först flera månader senare, när jag och min vän Robert var på den obskyra krogen "Club Clara", som jag såg henne igen. Jag sneglade åt hennes håll, och hon sneglade åt alla håll utom mitt. Dissad slog jag mig ned en bit bort och tänkte inte mer på saken. Men med hjälp av lite alkohol tog jag fram mobilen och SMSade "Skål! ;D". Fick inget svar. Här brukar de flesta ge upp. Men fylle-Danne är inte de flesta. Jag gick förbi och hälsade på henne, och det visade sig att hon inte haft glasögonen på. Där hade vi anledningen.

Efter lite pratande skulle hon och hennes tjejkompis upp och dansa. Då mitt dansande påminner om en mongolid gorillas hängde jag inte med. Jag satt snällt kvar och smuttade på min cider. Tills de kom tillbaka och satte sig ner igen... Vid ett annat bord. Med en annan kille. Sånt där är fan inte ens roligt. Jag svalde hårt och tittade ut genom fönstret. Robert frågade om vi skulle gå. Jag nickade, men vägrade låta udda vara jämnt. Jag reste mig och gick fram till Malins bord.

Det var här som jag drog det som mycket väl skulle kunna vara mänsklighetens sämsta raggningsreplik. Man skulle kunna tro att jag hittade den på en papyrusrulle djupt inne i ett kinesiskt tempel, där dess slagkraft tvingats låsas in efter att ha utplånat tiotusentals hunner. Men så var det inte. Jag hittade den i mitt ack så berusade huvud. Är ni beredda?

"Ja, vi ska gå nu i alla fall... Har man nån chans på dig eller?"

... Ugh. Jag fick som svar "om fem år kanske". Min mun sluddrade fram "Fem år? Det är ju aslång tid!", varpå hon svarade ett enkelt "hejdå". Så fick det bli. Jag såg henne aldrig mer.

Nu för tiden bor hon i australien med sin pojkvän där. Så kan det bli här i livet. :)

Fatcamp

Jag sitter här och skrattar för mig själv. Anledningen är ganska töntig egentligen, men jag hade tråkigt och googlade runt lite. Hittade affärer som säljer kläder i inte X-Large, inte XXL, Inte 3XL... Utan 16XL!

HAHAHA! "Ja hej, jag behöver en tröja i XXXXXXXXXXXXXXXXL. Vet du var närmaste McDonalds ligger förresten, har inte ätit på tre minuter nu."

Visst är det synd om de som är överviktiga, många har ju sånt där genetiskt. Men ändå, för helvete. 16XL. Det är ett bröstmått på över två meter! WTF! Borde inte en normalt funtad människa tycka att ens liv gått helt fel när man måste köpa kläder där de tvingats göra prislappen större för att alla X ska få plats?

Svullo och okänd japan.

-Hej.
-Me?
-Yeah, just for fun.
-Are you looking now?
-Yeah? You're on air...
-Why are you looking now?
-Yeah. Say something.
-Somezing?
-Something.
-Somezing. You like, umm, taking picture?
-What's that?
-You like?
-Yeah... See you around pal! Right on!

"Vi ses! :D"

Haha! Min helgondagbok figurerar i bloggvärlden.

GG, Alex Schulman.

Här skryter Alex Schulman om sin höga poäng på IQ-testet han gjorde på Illustrerad vetenskaps hemsida. Jag gjorde samma test, och fick samma poäng. Så GG NO RE KK THX BYE.


Det går inte att se jack shit av bilden, så högerklicka och välj "visa bild".

Supernanny Werner, at your service!

Jag är fan rolig ibland.

Det finns en unge på typ 4-5 år i mitt hus, som tycker det är himla roligt att höra sin egen röst i trappuppgången. Han sitter i sin vagn och gapar "Öäh! Öäh! Öäh!" oavbrutet, för att höra på ekot. Mäkta frustrerande när det händer varje gång de ska in eller ut ur byggnaden. Nyss var han där igen, och föräldrarna säger ju aldrig flasklock liksom. Jag fick spatt. Jag besvarade det hela med att gå raka vägen till ytterdörren, öppna den och skrika rakt ut.

"ÖÖÖÄÄÄH!!! *eko, eko, eko*"

Det blev knäpptyst. Nu sitter jag här och skrattar för mig själv. Så ska de tas, ungjävlarna.

Känner du mig bra?

Känner du mig bra så vet du att jag...

1. ... Har varit medlem på Spraydate sedan... Tja, typ sommaren 2004 eller så. Dock hatar jag det stället, och nu för tiden har jag gett upp helt. Det formligen kryllar av golddiggers och stureplanstjejer som enbart vill ha stora biffiga killar som kan skämma bort dem och spöa upp folk. Fyfan. Så jag loggar inte in längre.

2. ... Var med om min första och hittills enda livskris precis efter gymnasiet. Eller tja, livskris låter så melodramatiskt. Men inte fan mådde jag bra. Jag hade i stort sett ingenting. Inte så många vänner, och de jag hade gjorde lumpen. Ingen flickvän, hon hade gjort slut långt tidigare. Inga föräldrar, mamma hade precis flyttat till sin sambo i strängnäs och pappa hade jag knappt kontakt med. Men mest av allt hade jag inget jobb. Inget att göra. Det är fascinerande det där, många klagar på att det är mycket jobb, men då var det länge sedan de var med om hur det kändes att inte ha någonstans att gå. Det handlade bara om mellan juni och november, men det var vidrigt. Sedan fick jag jobb på Com Hem, och då började livet.

3. ... Blev småmobbad i högstadiet. Speciellt av en tjej faktiskt. Emelie. En gång på hemkunskapen så hade jag hällt soppa direkt i soppåsen istället för via vasken. Hon tog chansen direkt. Hon skrek rakt ut hur dålig jag var på hemkunskap och vilken usel människa jag var. Hon hånskrattade rakt i mitt ansikte. Det kanske inte verkar så farligt, men efter år av retande och skitsnack var jag inte glad. Det är en av få gånger i mitt liv jag verkligen fått lust att klappa till någon. Men det gjorde jag såklart inte, utan satte mig ner med huvudet i händerna, och lät ilskan rinna av.

För några månader sedan sågs vi på pendeln hem. Min kompis Mattias tyckte att jag skulle ha ställt mig upp framför henne, dragit ner byxorna och fisit henne i ansiktet. Men det blev inte så. Istället satt vi och ignorerade varann. Orka bry sig ändå, hon får nog sitt straff senare i livet istället. Annars är det orättvist.

4. ... En gång bet mig själv i armen när jag spelade Zelda Twilight Princess. Detta var några månader sedan bara. Jag dog på samma moment tjugonde gången i rad, och då var jag tvungen att göra något drastiskt för att inte förlora förståndet. Jag klarade det på nästa försök.

5. ... Berättade en fullkomligt lysande tolkning av dikten Romeo Olsson läser i varan-tv, för att få godkänt i Svenska C. Komplett med konstpauser precis som det ska vara. Fråga mig inte hur jag har kunnat memorisera denna ordagrant helt utantill, men det har jag.


"Jag mötte en man igår.
Han kom gående över de smaragdgröna kullarna i Brösarp.
Likt en ängel uppenbarade han sig framför mig,
tryckte min hand och bad mig sitta ner.
Han sade att han vandrat från Smygehuk,
och att han kommit för att fisa mig i ansiktet.
Jag ryggade tillbaka, men inom bråkdelen av en
tiotusendels sekund fann jag mig liggandes på marken,
med hans snövita skinkor smärtsamt nära mitt anlete.
Sakta sakta förde han dem närmare och närmare mig,
precis så nära att hans ringmuskel näst intill snuddade vid min vibrerande nästipp.
Sedan låg vi så, i flera minuter, och bara andades.

*konstpaus*

... Och sedan fes han.
Det var som om jag försvann för en stund,
och när jag vaknade igen, då var han försvunnen.
Jag tror mig ibland se honom komma gående där på landsvägen.
Tycker mig ibland kunna höra ljudet av hans varma luft mot min kind.
Men han är borta. Borta likt en vind."


6. ... Nyser när jag tänker på mysiga saker. Det är bland det konstigaste med mig. Det kommer alltid när jag har lagt mig på kvällen. Kramar kudden i vanlig ordning. Tänker på hur mysigt det vore med en söt flicka istället... ATCHOO! ... ATCHOO! Det kommer alltid två gånger också, no more no less. Märkligt. Det var med på ?Fråga Olle? en gång för många år sedan, men då var det en snubbe som hade samma sak när han tänkte på sex. Ingen hade hört talas om det. Men jag, jag kände igen det. Men mysteriet fick ingen lösning.

Men om ni nånsin ser mig nysa så behöver det nödvändigtvis inte betyda att jag just tänkt på mys och gos, för jag har aldrig varit med om att det hänt någon annanstans än i sängen. Och om ni nu är så lyckligt lottade att ni får följa med mig dit och jag nyser där så behöver det inte betyda något för det, ty jag har aldrig varit med om att det hänt när någon annan varit med. Så är det.

Mufarbröder

Åter igen drömde jag någon märklig mardröm som jag inte vaknade med ett ryck av. Denna gång handlade det om mutanter typ. Jag minns inte så mycket av drömmen, då jag inte orkade skriva ner allt så fort jag vaknat, men det utspelade sig på mormor och morfars land. Ett gäng människor slukades av nån slags radioaktiv sand. Så jag, min morbror och diverse andra jag inte vet vilka de var försökte gräva fram dem. Jag minns att det enda jag såg var en muterad arm där tummen satt ungefär vid armvecket. Så kravlade de sig upp ur sandhögen en efter en, vanställda till oigenkännlighet.

Usch.

Idag hämtade mamma och Bengt mig, och vi hälsade på mormor och morfar på landet (coincidence? I think not). Morfars batterier håller på att ta slut. 92 år gammal är han, så det är ju rätt naturligt. Men det är jobbigt att se; nu blir han trött efter att ha varit nere på dass liksom. Det är kanske 30 meter. Men det blir väl så antar jag. Jag är iaf glad att det inte är som med farfar de sista åren. Alzheimers. Inte roligt.

Sedan följde jag med mor hem till Strängnäs. Där inmundigades fläskkarré, färskpotatis och den obligatoriska bearnaisesåsen. Efter det hjälpte jag dem att klara två bossar i Zelda Wind Waker och Ocarina of Time.

Hoodiladi hoodiladi hoppsan en sån dag.

Kundkontakt 9

Skumt samtal nyss. Loggade såhär efteråt:

"Ringer kund, pingar dn.se, inga felsändningar. Kör två tptest och får 6,8mbit båda gångerna. Mitt under samtalet kommer en främmande man in i kunds bostad och frågar efter telefonen. Kund kör ut honom. Infar kund om att kunds seghetsproblem sitter i datorn. Stänger."

Jakten på kärlek tar sig ibland märkliga uttryck.

Jag är medlem på den obskyra datingcommunityn Spraydate. Jag hatar den, och är inte särskilt aktiv där. Men idag såg jag en rolig sak. Det finns en användare som skriver såhär på sin presenation:

"hej there
asian ladyboy(SHEMALE) from the land of joy Philippines
looking for a nice SWEDISH man(not a boy)"


Klart man blir nyfiken. Nej, inte på att bjuda honom/henne på en intim stund, men på vilka som skrivit. Jag hittar mycket roligt.

Hetero man, 35: Mycket snugga bilder
Hetero man, 43: Fina bröst du har, kan ej låta bli att ,,jag nästan snubblade över dom.
Hetero man, 25: du va vacker kram
Hetero man, 30: riktigt härlig kropp...
Hetero man, 56: I WANT YOU
Hetero man, 45: goa bilder
Hetero man, 28: Hej! Intresserad?
Hetero man, 30: Tjena sötis allt bra med dig kram

Jag tycker det är himla roligt. Undrar exakt hur många som läst hennes presentation tillräckligt noga för att fatta att bruden kommer att få stånd när de hånglar?

Smidigheten tar sig nya höjder.

Jaha, nu har jag gjort det igen.

Jag åt min favoritskräpmatsmiddag häromdagen. Kebab med bröd, pommes på sidan om och bearnaisesås. Yummy. Well, ibland orkar jag inte gå ut med resterna direkt, så de kan ligga någon dag. Hemskt men sant. Hur som helst, för en stund sedan låg jag och vräkte mig, spelandes Nintendo DS. Jag sträckte på mig, sparkade till de kebabrester som jag strategiskt nog valt att lägga i ena halvan av soffan, och det var då det hände.

Katastrofen var ett faktum, men det tänkte jag inte på just då. När jag spelat klart, suttit vid datorn en stund, och sedan sett hela dagens avsnitt av ?Hell?s kitchen? såg jag vad som inträffat.

Bearnaisesås. I otroliga mängder. I min soffa, med dess burk hånfullt liggandes uppochned över alltihop. Yaaargh! Jag fullkomligt öste vatten samtidigt som jag förbannade mig själv för att jag alltid låter sånt här ske. Jag vet inte vad som är värst. Att ena dynan nu kan tjänstgöra som swimmingpool, eller att jag inte lärt mig ett endaste dugg av incidenten.

Aaaah, I dunno chef...

... Vem är det som kommit på namnet till matlagningsprogrammet med Jamie Oliver som går på femman? Det ska tydligen vara någon slags dokusåpa där de ska rösta ut folk och få fram någon som är värdig nog att få en egen restaurang. Men alltså, namnet. Jag vet inte riktigt. "Jamies kock".

Det måste brunnit i huvudet på någon.