Mina 15 minuter.

Jag var på tv igår!

Enligt någon undersökning hade Glocalnet blivit utsett som sveriges sämsta bredbandsleverantör, så de var på mitt jobb och filmade. SVT, TV8 och TV4 var där. Och de sistnämnda filmade inne på teknisk support. Och hör och häpna...

Min lugg syntes bakom min kollega Staffansson! ^^

I feel love! Och V.

Åh... <3

Allt har gått så fort, jag vet knappt var jag ska börja. Men jag ska försöka göra mitt bästa, vi får se om det överhuvudtaget blir en sammanhängande text och inte bara ord mer huller om buller än en fransk bögpoets tidiga verk.

I alla fall... En flicka skrev till mig på helgon.net, där jag är medlem sedan länge och träffat alla utom en av mina flickvänner. Hon skrev att jag var söt och att hon gillade en bild i mitt galleri. Historien upprepar sig lite smått, det skrev Linnea också. En annan bild dock. Vi började iaf prata. Mer... Och mer... Och mer... Alltså, det var helt sjukt. Jag har aldrig känt såhär förut.

  • Jag tycker om Final Fantasy. Hon har spelat tian och sjuan.
  • Jag avgudar Rammstein. Hon gillar flera av deras låtar.
  • Star Wars, Léon och andra bra filmer är... Bra. Hon är SW-nörd och älskar Léon.
  • Skolflickekjolar är en av mina tre akilleshälar. Hon har dem snart i alla färger. OMG.
  • Flätor är en annan. När vi sågs hade hon det, utan att jag sagt något. Jag återkommer till det.
  • En... Sexuell sak är den tredje. Hon tyckte det var "duuuh" och "any time". OMG.

Sen att hon är så otroligt vacker gör inte saken sämre. Det är så sjukt. Hon är precis min smak. Hon är liksom objektivt snygg. Flera av mina vänner har redan sagt att hon är skitsnygg.

Nu känner jag redan hur det blivit osammanhängande här, men ändock. Vi kände ganska snabbt vart det barkade hän. Hon frågade om jag ville ses nån dag. Det ville jag. Så onsdagen den 25/10 sågs vi, dagen efter undertecknads födelsedag. Allt gick hur bra som helst. Först satt vi på ett fik i gamla stan (det mitt emot "Muren", minns inte namnet) tills de stängde 21.30. Pratade om allt möjligt. Sedan satt vi på pendeltågsstationen och struntade i pendel efter pendel; vi ville verkligen inte skiljas åt. Vi satt istället på en bänk och höll varandras händer. När vi till slut tog näst sista tåget hem stal jag mig en puss innan hon skulle gå av. Hon bor nämligen bara två stationer från mig, från port till port tar det 20 minuter enligt sl.se, vilket äger ganska ordentligt.

Vi bestämde oss för att ses igen lördagen efter. Så några dagar och ett antal gulliga SMS senare så mötte jag henne på stationen. Vi skulle nämligen ha myskväll hemma hos mig. Dock hade jag frågat om hon ville sova över, vilket jag skämdes för. Menade ju inget annat än möjligtvis skedliggande med det. I vilket fall gick vi hem till mig och såg på film. Minority report blev det. Jag vet inte riktigt hur bra jag kunde koncentrera mig, för jag tänkte hela tiden på hur gärna jag ville kyssa henne. När filmen var slut tog det kanske en minut innan vi hånglade för fullt, det gick inte att låta bli. Jag minns inte exakt vad jag sa, men det var något i stil med "Näe... Näääej... Nej. Nu klarar jag inte mycket mer". Det var sjukt mysigt iaf. Efter det gick vi ut i den kalla höstkvällen och köpte pizza, och gick tillbaka och såg på Resident Evil. Det måste nog vara rekord i att se minst av en film.

Efter det var klockan mycket. Så hon sov över trots allt. Och ja, inte för att ni har något med det hela att göra, men för kompletterandets skull kan jag säga att det blev... Eskalerande. V. Jag fick något mycket efterlängtat. Jag tror jag hållt på att spricka i typ ett år nu eftersom exet inte ville göra det. Men nu säger jag inget mer om den saken, jag är ju faktiskt en romantiker och inget perv... Nevermind. ;P

Imorrn ska vi ses igen. Och först nu har hennes MSN börjat fungera, så hon skrev en sak för en stund sedan. En sak som gjorde mig gladare än jag varit på mycket mycket länge. Förmodligen sedan i februari...

Dollicious säger:
vet du en sak?
Danne <3 - Who's that faggot with a tuba? säger:
Nej? :O
Dollicious säger:
jag är kär i dig.


Nu är jag odödlig.

Omfg. \o/

Jag har träffat en sån jävla mysig tjej så det finns inte. Jag vet inte vad mer jag ska säga om det, men alltså... Herregud.

Mannen som helt saknade viljestyrka.

Jag gjorde bort mig när jag var hos läkaren i onsdags. När han var klar och diagnosen var ställd frågade jag om jag kunde "engagera i sexuella aktiviteter", som jag så fint uttryckte det, utan att det skulle göra något. Han svarade att det inte fanns något vetenskapligt belägg för att det skulle vara farligt, men att det alltid är bra att vila när man har en inflammation i kroppen.

... Gick åt helvete. I have disgraced my family. :(

Då funderade jag lite på om jag skulle ta och köra 40 days and 40 nights istället. Ni vet, fasta. Celibat i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Jag försökte för något år sedan och höll då ut i tio dagar vill jag minnas. Det ironiska var att det var just den filmen som gick på tv kvällen misslyckandet var ett faktum, och enbart på grund av att jag tittade på den som jag gav upp.

Här är dagens textrad förresten, från låten "Tonight, tonight" av The Smashing Pumpkins som jag nyss hörde på VH1 (en av miljoner onödiga kanaler jag numera har). Hade nästan glömt bort den låten, var många år sedan jag hörde den sist. Riktigt bra faktiskt.

Believe, believe in me, believe
That life can change, that you're not stuck in vain
We're not the same, we're differeeeeeent toniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiight

Slutligen måste jag säga att det här mycket väl kan vara mitt livs tråkigaste fredag. Jag kom hem, ensam. Tittade på Det femte elementet, ensam. Satt här och skrev detta, you guessed it; ensam. Ingen på msn. Ingen i telefon. Och definitivt ingen i min säng som bara väntar på att bli skedad. Fan.

Äh, det är väl bara att bli Mr. Perfect?

Den här sidan tycker jag inte om. Visst behandlar den ett väldigt spännande ämne, men inte på ett väldigt inkonsekvent sätt. Titta bara. De skriver om hur snälla killar inte är något att ha, att det inte är konstigt att inga tjejer faller för dem. Stora doktorsavhandlingar som beskriver varför badasses vinner över goodguys. Okej, visst. Men det står inte ett ord om hur man går till väga för att bli mer attraktiv.

"Skaffa kompisar!"
"Fixa självförtroende!"
"Lär dig tycka om dig själv!"

Hur skaffar man egentligen vänner? Hur fixar man självförtroende? Hur lär man sig att tycka om sig själv på en pisskvart? Det är inte så lätt alla gånger. Det är inte "bara att göra". Nu tycker jag att jag själv blivit mycket bättre på det där, men jag minns. När man redan har dåligt självförtroende känns allt hopplöst. Då behöver man konkreta tips istället för mer nedklankande.

The Verdict.

Igår var jag på aktuten. Och mycket riktigt, efter att doktorn fick pilla lite och en läkarstudent givetvis också tittade på, kom vi fram till att jag har testikelinflammation. Har tydligen haft hög feber i flera dagar. De sa att de skulle ta blodprov, men det gjorde de aldrig. Jag klagar inte. Haha, däremot lade jag upp armen när sköterskan kom in med nån konstig apparat, men hon informerade mig snabbt om att det var en örontermometer. D'oh.

Så nu ska jag äta antibiotika och antiinflammatoriskt i 14 dagar.

Hur man inte äter lunch, volym femtiotre.


Idag gick det verkligen... Inte bra alls när jag skulle äta lunch. Händelseförloppet var som följer:

Först gick jag till vår fina "Mat på Jobbet"-kyl. Där drog jag mitt kort i läsaren, hämtade ut en burk fanta och en fryst rätt av outforskad karaktär. Jag stack hål i plasten med en gaffel, och slängde in bunken i mikron. So far so good.

Här, efter ungefär fyra och en halv minuts intensivt mikrande, inser jag mitt misstag. "Findus utvalda". Lyxvarianten till samma pris. Vilket innebär två rätter. Vilket i sin tur innebär kyckling som huvudrätt och någon slags hallonglass som efterrätt. Nej...

Jag slänger en blick in i mikron, och ser hur kokhet glass väller ut ur de minimala gaffelhålen.
Fort som ögat öppnar jag mikron igen, bränner mig naturligtvis på bunken som nu uppnått övernaturlig hetta, sätter den på bänken bredvid. Jag drar ut sju kilometer hushållspapper och som jag börjar torka upp glassen med, samtidigt som jag i stridens hetta och mitt förvirrade tillstånd försöker stoppa ner resten av pappret i bröstfickan. Och det som tilläggas kan är att det var mycket papper och lite bröstficka.

När jag väl hade torkat upp all glass körde jag kycklingshistorien den sista minuten och satte mig sedan äntligen till bords. Alla kollegor var redan klara. Jag tog en tugga, och insåg sedan att det inte ens var gott.

Slutsats: Kyckling i rosmarinsky, mikrovågsugnar, hushållspapper och luncher i allmänhet är allt djävulens verktyg!

Tåg.

Åh, jag blir så trött. Idag var jag nere hos mamma och Bengt och åt söndagsmiddag. På tåget ner satt det ett par i yngre tonåren och myste. Jag tittade åt det andra hållet. Där satt det ett par i vuxen ålder och höll på likadant. Jag tittade ner, på mp3-spelarens ljusa display. Den visade Static-X.

Vidare så vet jag inte om jag har så långt kvar nu... Jag har nämligen mina aningar om att jag är svårt sjuk. Jag har testikelinflammation. Så blir det värre måste jag till doktorn och få antibiotika, blir det inte värre bör det gå över om jag vilar ordentligt.

... Tyck synd om mig. :(

Amour

Kärleken är ett vilt djur
Det andas dig, det letar efter dig
Det häckar i brustna hjärtan
och går på jakt när det finns kyssar och stearinljus
Det suger tätt på dina läppar
och gräver tunnlar genom dina revben
Det droppar lätt som snö
Först blir det varmt, sedan kallt, i slutet gör det ont

Amour Amour
Alla vill blott tämja dig
Amour Amour till slut
fångat mellan dina tänder

Kärleken är ett vilt djur
Det biter och river och går mot mig
Det håller mig hårt med tusen armar
och drar mig till dess kärleksnäste
Det förtär mig totalt
och släpper tillbaka mig efter många år
Det droppar lätt som snö
Först blir det varmt, sedan kallt, i slutet gör det ont

Amour Amour
Alla vill blott tämja dig
Amour Amour till slut
fångat mellan dina tänder

Kärleken är ett vilt djur
Du faller i dess fälla
Det stirrar in i dina ögon
Förstenad när dess blick träffar dig

Snälla snälla, ge mig gift

Dissningar vi minns, del 2.

Del 2: La receptioniste
Offer: Karin
Plats: Com Hem HQ
Tidpunkt: November 2005

Ofta när jag visar mitt intresse för söta flickor så går det dåligt. Men ibland finns det tillfällen där det går... Ännu sämre.

När jag fick praktik på Com Hem för ungefär ett år sedan så var bland det första jag upptäckte att det fanns en förbaskat söt tjej i receptionen. "Så trevligt", tänkte jag, "då har jag nåt snyggt att titta på när jag ska dit och hem". Jag borde känt mig själv bättre än så. Det kan inte existera söta tjejer i min närhet utan att jag stöter på dem förr eller senare. Åtminstone inte när jag är singel, är jag i ett bra förhållande så får jag magiska skygglappar som gör så att jag teoretiskt skulle kunna gå rakt igenom även de mest flirtiga av tjejer.

Första dagen minns jag att den här tjejen, Karin, skulle ta med mig och ta ett foto på mig för mitt passérkort. Så vi gick iväg till ett litet rum med en digital pryl som tydligen skulle föreviga mitt anlete. Vi pratade lite på vägen, och då fick jag veta att hon hade gått på samma grundskola som jag, och kände igen mig. Hon kände igen mig! Det borde ju båda lite gott. Hon körde dessutom med varma leenden hela tiden. Såhär skrev jag i min helgondagbok samma kväll:

"Det brukar bara bli på ett sätt. Det slår aldrig fel. Någon är trevlig mot mig, som man är om man inte är en ohyfsad tölp. Vanliga människor är trevliga tillbaka och fortsätter med sina liv. Inte Daniel, inte. Han tolkar givetvis detta alldeles fel och blir kär och tror i all sin naivitet att detta är någorlunda besvarat. Det är det inte, och han får de små hjärtskärvor han har kvar krossade i kärlekens mortel ännu en gång."

Dag två på jobbet fick jag en bra idé när jag skulle gå hem. Jag gick först mot hissen och vinkade hej då till henne, men vände snart på klacken och sade att jag inte uppfattade vad hon hette. Karin alltså. Men jag fick inte riktigt den respons jag ville, så jag blev lite smågrinig.

Dag tre. Misstolknings-Danne och hans halvbror Naivitets-Danne slår till igen. Karin och jag pratade litegrann när jag hade lite tid över, och då frågade hon mig om jag fått min jobbtelefon än. "Ja", sa jag. Då frågade hon mig vilket nummer jag hade, "i fall man vill ringa". Jag berättade då att jag inte fått själva telefonen än, men att jag kunde återkomma med det. Hon tyckte vi skulle prata mer sen, och detta uppfattade jag på ett väldigt flirtigt vis... Idiot. Dag fyra insåg jag det som alla andra insett fem år tidigare. Hon jobbar i receptionen! Hallå? Earth to Danne? Kunder kanske vill ringa? Familj kanske vill ringa? Vad trodde jag? Att hon skulle sitta i telefon med mig i sju timmar varje dag samtidigt som hon rullar telefonsladden och tuggar tuggummi? Ibland är jag pinsam.

Dag fem var det klippt. Hahaha. Jag klarade mig i fem dagar. Inte ens en vecka. På fredagen den 18:e November skickade jag Karin ett mail, där jag skrev som följer:

”Hej. Hur står det till där i den välbesökta receptionen? Jag tänkte som såhär. Du har inte lust att äta lunch med mig någon gång nästa vecka?”

Det var då jag insåg hur uppenbar jag tydligen är när jag är intresserad av någon. Jag fick som svar att hon precis kommit ur ett längre förhållande, och inte var redo för något nytt... Herregud. Jag tyckte inte att jag skrev någon lång kärleksförklaring om hur jag vill gifta mig med henne på Hawaii och älska på stranden under månskenet, men tydligen var jag så uppenbar så att hon direkt visste vad det handlade om.

Sedan ignorerade Karin mig i flera dagar, och först en vecka efteråt sa hon trevlig helg med en gullig betoning och log igen. Några dagar senare träffade jag henne på stationen, varpå hon log åt mig, men då jag hade mamma på besök och med mig så kändes det konstigt. På jobbet mailade jag igen. Jag skyller på tillfällig sinnesförvirring.

Ja hejsan.

Vad kan då jag vilja? Varför skriver jag ens ett mail till? Varför mailar jag en massa strunt istället för att bara gå fram och prata? Det är dagens frågor, tror jag bestämt. Men det är så fullt av folk där 24/7 så jag får ingen riktig connection. Tog just en omväg för att gå förbi dig (ärlighet varar längst, right?) men det gick inte så bra. :P

Nåväl. Jag tänkte bara säga att jag gärna skulle ha pratat med dig när du log så sött i morse, men min mamma är på besök så jag hade henne med mig. Så du inte känner dig ignorerad. Eller något... Men men, jag är inte världens mest rationella människa, så kanske är jag den enda som ens tänkte på det, och bara gör mig till ännu större åtlöje när jag mailar igen. :)

Kram på dig.
/Danne

Fick som svar att hon inte tänkte på det men att det var ett smart drag att låta henne vara i fred. Jag skrev inga fler mail till henne, och historien slutade med att vi sa "hej", "hejdå" och "trevlig helg" som alla andra. Inte mer. En gång undrade hon vad jag ätit till lunch. "En korv" sa jag. Och det fick sätta punkt för denna udda romans.

Så hur gick det då, Danne?

... Nej.

X antal minuter senare...

Jaha... Ja, vi träffades inne i stan efter en dags olidlig nervositet. Hon spenderade hela dejten med att dissa mig. Gäspa, titta på klockan, utbrista "neeeej" när vi missade tåget med några minuter, springa iväg för att köpa frukt utan att säga till. Kort sagt göra allt för att visa hur ointressant jag är. Till slut frågade jag rakt ut om hon är en blyg person eller om jag ska känna mig dissad. Jag skulle känna mig dissad, för hon hade tydligen sina ögon på någon annan.

... Varför kan jag bara inte få ge upp kärlek helt? Varför ska jag få känslor för människor? Varför ska dessa människor behandla mig som skit? Och varför ska dessa människor vara så jävla mysiga?

Nervös.

Åååååh... Jag och mitt nervösa small talk!

Ringde henne precis och skulle kolla när vi ska ses. Och vad säger jag? Att jag är nervös! Vafan... Visserligen är jag hur nervös som helst, har knappt kunnat sova i natt. Men det behöver inte hon veta. Det är när jag blir nervös och ska konversera som alla onödiga hemligheter kommer fram.

Usch, jag vet inte hur det här kommer bli. Vill bara att tiden ska gå så klockan blir 16.30 nån gång. Det känns riktigt osäkert faktiskt.

Got to ask youself the question, where are you now?

Okej, den rubriken hade inte med något att göra. Jag fick bara en enorm lust att lyssna på den låten. Ja, jag säger som jag brukar göra... Det har hänt saker.

Igår åkte jag direkt efter jobbet till min kompis Robert som pluggar på KTH i Haninge. Vi skulle gå på deras kvarterspub. När jag efter en kort promenad i regn och rusk trädde in i salen beställde jag in en cider och smuttade. Sedan kom Robert, hans flickvän och sambo Frida, och hennes kompis Maria.

... Åh. Maria var söt.

Vi pratade hela kvällen, hon fick mig bland annat att dricka en blandning av öl, mjölk och cider genom att erbjuda sig att ta varannan klunk. Uuuusch. Sen åkte vi hem till Robert och Frida och sov över, och pratade till kvart över tre på natten. Riktigt mysigt.

Idag har vi varit på Heron City och dansat dansmatta och gått runt lite. Medan Robert stod i kön för att komma in på det nya Media Markt som öppnade och vi tog ut pengar så tog jag mod till mig och sa att jag gärna ville träffa henne igen. Så nu har jag en date på måndag.

Håll tummarna för mig. Hon är skitmysig hittills. Robert och Frida är bra matchmakers.

Dissningar vi minns, del 1.

Del 1: One-Winged Angel
Offer: Elinor
Plats: Högstadiet
Tidpunkt: Omkring år 2000 e.kr.

I mellan- och högstadiet var jag kär i en flicka som hette Elinor. Hon gick i min parallellklass. De är förrädiska, de där parallellklasserna. I vilket fall gick vi på vissa ämnen tillsammans. Jag tror det var sy- och träslöjd, NO-ämnena (ja barn, så hette natur på den tiden), och lite sådant. Haha, jag minns särskilt sexualkunskapen i skolan förresten. Det var bara tragiskt. Hade jag följt lärarens teckning över var allt sitter så hade jag fått många örfilar.

I alla fall! Den här tjejen, Elinor, pratade med sina klasskompisar som gick i samma NO-grupp som jag. De snackade om vad hon hette på Lunarstorm. "Lunarstorm?" tänkte jag. Så fick jag veta namnet. Smidigt skrev jag upp det på en lapp, lite halvdolt under bänken. När jag kom hem sökte jag på lunarstorm, och det var så jag blev medlem. Neo Gilgamesh kallade jag mig på den tiden. Jag sökte iaf upp henne och skrev, utan att få svar.

Under den här tiden passade jag även på att lägga lappar i hennes skåp. På alla hjärtans dag skrev jag "te amo, formosos femina". Det är latin och betyder "jag älskar dig, vackra kvinna". När jag tänker tillbaka på detta är det inte utan att jag undrar om jag var en idiot när jag var liten. Jag skrev under som "The one-winged angel". Detta var allt enligt min stora plan. Vi gick nämligen på samma syslöjd också, och där hade jag broderat en kudde jag skrivit samma sak på.

Efter några dagar utan svar på Lunarstorm (jag vill passa på och påminna om att jag hade trånat efter den här tjejen i typ ett år) skrev jag, citat:

"Men jag älskar ju dig..."

Men jag älskar ju dig... Hahaha! Visste jag var kärlek var på den tiden? Visste jag vad det innebär att älska någon? Vet jag det ens nu för tiden? På den sista frågan så hoppas jag i vilket fall det. Men på de andra två; förmodligen inte. Hon svarade och undrade vem jag var, jag sade det inte. Helt plötsligt skrev hennes närmaste klasskompis och frågade om jag var Daniel från 7B1. Det var jag. Men jag frågade varför hon trodde det. Då skrev hon: "Därför att du är Daniel!". Under ett tillstånd av allmän sinnesförvirring svarade jag då "Okej, om vi säger såhär då... Hur vet du det?". Det var all information hon behövde. Hon svarade inte mer. Däremot såg jag, snokande som det var brukligt att vara på  den tiden, att en nätkompis hade sett mitt inlägg och frågat Elinor vem jag var. Då kollade jag svaret i nätkompisens gästbok. Aj.

"Haha, det är typ pluggets största tönt som tror han är kär i mig."

Pluggets största tönt minsann. Under hela min skoltid var jag mer eller mindre en relativt tillbakadragen tönt, det kan jag gå med på. Men pluggets största? Nej. Sånt där gör ont när man är 13-14 år. Jag kan för övrigt tillägga att nu för tiden skulle jag inte kalla mig tönt överhuvudtaget. Nörd är okej, men det är på ett bra sätt.

Dagen efter kom jag till skolan som vanligt. Det första som hände var att jag mötte hånleende människor. Sedan mötte jag en av hennes klasskompisar, som var något av en värsting (senare hamnade vi i samma klass i gymnasiet, men denna händelse nämnde vi aldrig, och jag tycker faktiskt han är ganska okej nu för tiden). "Tjena Neo!" skrattade han rått. Då visste jag vad som hänt. Mitt liv var över.

Det tog många år innan allt var relativt normalt igen i den lilla förorten.

"Vad säger dina kollegor om att du raggar på kunder?"

Idag hände en konstig sak på jobbet. Jag ringde en kund som hade problem med bredbandet (obviously, eftersom det låg en felanmälan). Så jag ringde upp henne, och det visade sig att hon var 25 år och alldeles fruktansvärt charmig. Så jag löste hennes bredbandsproblem så det hoppade igång igen, vilket tog ungefär tio minuter. Men vi pratade i en timme ändå. Det var inte helt olegitimt dock, för hon hade nåt annat problem med datorn vi satt och grottade lite i. Det var klart utanför det jag egentligen ska hjälpa till med, men en nöjd kund är en nöjd kund. Och en charmig tjej i luren är en nöjd Danne. ^^ Vi pratade om allt möjligt medan hon installerade, konfigurerade och lät säkerhetspaketet göra virusscan. Så nu vet vi ganska mycket om varann. Jag försäkrade henne dock om att jag aldrig gjort såhär förut, men jag vet inte om hon trodde på mig.

Nu ska hon maila mig någon dag. "Om du har tur" sa hon. Och det är klart att jag har.

One of those bad days.

Ja, idag var det en sån dag minsann. En dag man senare får skämmas för. Skämmas för att man inte gick och lade sig direkt när man kom hem istället.

Ja...

Sån är jag. Ibland känner jag mig så ofattbart ensam. Allt jag vill är att hitta en söt flicka att gosa med. Någon som tycker om mig på riktigt, och inte vill kasta bort mig. Jag förtjänar faktiskt det. Inte att sitta här och vara ensam och ledsen.

Jag hoppas ju att det enda jag behöver är en tjej som får mig att känna mig älskad för att slippa mitt bekräftelsebehov, och fler IRL-vänner för att slippa min längtan när vi inte kan ses. Så det jag gör är att hoppas att det blir så, så jag inte tvingas inse att det är större fel på mig än jag tror.

Allt är medias fel. Jag såg nyss fritidsresors nya reklam för Blue Couples. "Den nya skräddarsydda semestern för er som är tillsammans och sååå lyckliga". Hur fan ska man lyckas vara nöjd som singel när hela samhället baseras på tvåsamhet? Varför kan jag inte bara hitta nån perfekt för mig så alla mina problem löser sig? Varför ignorerar alla tjejer mig? Är jag verkligen så ointressant? Varför tycker ingen om mig på det sättet? Varför ska någon nöja sig med en betadanne när de kan få en alfahane? Varför ska nån vilja ha nån som är ledsen för att han är ensam när de kan få någon som är starkare än så? Var finns Ms Right? Varför orkar jag bry mig om kärlek? Varför är moralkakorna i Scubs så äckligt förutsägbara jämt?

Jag önskar jag inte kände mig så fel.

Den nya "S.T.A.R.S...!"

Ms X... Jag vet inte hur det går med henne. Det finns några rader i en låt som bekskriver det hela ganska bra.

One day is fine the next is black
So if you want me of your back
then come on and let me know
Should I stay or should I go?

Ja, det är ju lite så. Det är som bekant inte lätt när det är svårt, och det är jäkligt svårt när man är negativ. När man av erfarenhet inte vågar hoppas på att något ska gå bra för en.

A new profession?

Ja, se vilka oväntade förmågor man kan ha ibland.

The Piggedy Pig - is Therese säger:
Det med vaniljdoft ska jag tända när jag förlorar oskulden till den store Mr X, samtidigt som vi ligger på en rosenbladsbäddad säng med egyptiska bomullslakan, med Barry White i bakkgruden. ^^
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Det är bra det.
 The Piggedy Pig - is Therese säger:
Men fatta den ironiska bilden
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Ja, hans penis kommer vara så enorm
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Tråkmåns 
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Bleh
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Den kommer fylla dig totalt
The Piggedy Pig - is Therese säger:
EUW 
The Piggedy Pig - is Therese säger:
euw
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Hans grova kärleksstav kommer spetsa dig så du inte kan göra annat än att skrika rakt ut av välbehag.
The Piggedy Pig - is Therese säger:
how disgusting >.<
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Men hahahahahahahah
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Danne
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Har Jenny visat dig hennes sexnoveller nu? 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Nej 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Jag kan faktiskt rätt bra själv ^^
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Sure sounds like it. ^^
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
We all have a past.
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Ja, skriv sexnoveller
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Härligt extraknäck ^^
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Nah 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Bara de som förtjänar det som får ta del av det
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Nåväl
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Typ som Jenny? ^^
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Du kommer sakta låta sarongen glida ned och lägga sig som nysnö på golvet
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Sedan lägger du dig ömt på rosenbädden och ropar "Youhooo, loverboy!"
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Men hahahaha
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Sluta
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Så träder Mr X in i rummet
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Hahahhaa 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Du ser redan då hur erigerad hans grova åderpåle är
The Piggedy Pig - is Therese säger:
SLUTA 
The Piggedy Pig - is Therese säger:
................
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Långsamt närmar han sig dig, till han slutligen är så pass nära att du kan känna den friska doften av hans nytvättade organ
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Danne 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
"Ta den i munnen" ropar Mr X med ett leende.
The Piggedy Pig - is Therese säger:
MEN HAHAHAHA
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Sluta!! 
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Jag blockar dig 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
"Oja". Therese kan inte göra annat än att fyllas av en eufori när hon inser att hon tvingas använda båda händerna för att sakta föra tillbaka huden och blotta hans glänsande ollon.
The Piggedy Pig - is Therese säger:
Jag får bluäh-känslor. 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Haha. 
Danne, Mr Dösnyggläckerhetomgjagvillsättapådignu säger:
Ok jag lägger av ^^

....

Men visst fan har jag talang? ;)