Sporrehor-dag! =(

Usch! Såna här dagar kan man inte annat än säga "Sporrehor!" åt.

Trots en väldigt trevlig helg hos Linneas morfar, där vi gjorde allt från att ta långa promenader in i skogen och busa ( ;P ) till att spela inne-curling, så började blaha-ighetskänslorna komma igår kväll. Vi tittade på Dirty Dancing och åt chips. Det var jättemysigt. Men sedan, när det blev dags att sova... Fan. Jag vill inte gå till det där /&¤%)#( jobbet. Jag vet inte ens om det framgått tidigare, men jag vantrivs så förbaskat. Tråkiga arbetsuppgifter, tråkiga kollegor, ingen sammanhållning i gruppen, fler modem inkomna än vad jag hinner felsöka, skäll pga detta. Jag kan fortsätta i evigheter.

Nåja. Sedan låg jag och bara tänkte på hur skönt det är att ligga i sin säng bredvid sin Linnea. Så jag somnade. Karusellen var igång igen på morgonen. Till att börja med låg jag kvar en kvart och ville inte gå upp. När jag väl gjorde det, pussade Linnea hej då och gick ut såg jag att det spöregnade. Det verkligen öste ner. Men jag, i min ack så naiva verklighet, trodde inte att jag skulle bli blöt. Det blev jag. Väl nere vid stationen kändes det som att jag hade på mig en jättetajt, dyblöt kroppsstrumpa på mig, så jag tyckte inte att det fanns så mycket annat att göra än att vända om. Aldrig i livet att jag sitter på jobbet sådär dränkt. Så jag sprang tillbaka, och blev dränkt x2. Jag slet av mig kläderna som bitit sig fast på min svårt köldskadade kropp och gick in till Linnea igen. Funderade väldigt länge på att bara krypa ner i värmen igen... Men näej, jag får inte vara borta mer nu! Jag bytte kläder, tog med mig ett paraply och sprang ner igen. Hade jag kommit 30 sek tidigare hade jag hunnit med bussen. Istället åkte den mitt framför mina ögon. Jag spenderade de nästkommande fem minutrarna med att förbanna livet litegrann.

Sedan ringer mamma. Hon säger att det idag ska komma en man från HUGE (dvs min hyresvärd) och koppla ur tvättmaskinen, eftersom jag snart ska flytta (bara två veckor kvar nu!). Argh! Det finns få saker som får mig så irriterad som när saker ska vara omständiga. Linnea är ju hemma, och vet ingenting. Så jag tror inte hon skulle uppskatta om hon antingen 1. ligger och sover när det kommer någon ful nisse och för oväsen, eller 2. sitter halvnaken i soffan och äter frukost när det kommer någon ful nisse och för oväsen. Som sagt, argh! Jag drar iväg ett SMS, och hoppas att allt löser sig som det ska.

Nu sitter jag här i dyblöta jeans (som jag inte orkade byta) och bara väntar på att urinvägsinfektionen ska komma.

Nåväl. På onsdag, eftersom Linnea åker hem imorrn, så tänkte jag jobba över. Tänkte få bort den där enorma högen modem som står och fyller ut receptionen. Får skäll för det där, men jag tycker de kan stoppa upp de där jävla modemen nånstans eftersom de inte tänkte på att en människa kan klara av en vanlig ström med inkommande modem men inte när den är 100% större pga att varenda människas hus haft närkontakt med åska på sistone.

Fast vet ni? Egentligen har jag ingenting att vara ledsen för. Jag har en underbar flickvän, egen lya (snart på riktigt också) och fast anställning. Det är mycket mer än många andra.

... Nu när jag funderar på det vet jag inte vad tusan jag sitter här och deppar för. Snart får jag åka hem till min älskling. =D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback